Jag kan inte sova...
Sitter och tänker, jag tänker på allt, jag tänker på livet det som har varit det som är och det som kommer.
Vad fan är livet igentligen?
Känns som att det inte finns någon speciel mening med livet.
Vad går livet ut på igentligen?
Att se så bra ut som möjligt så att man kan hitta en kille och bilda en familj som man endå aldrig får träffa eftersom man måste slita på ett jobb som knapt betalar hyran på lägenheten eller lånet på huset eller vad det nu kan vara.
Vad är det för mening med det.
Man vill kunna leva livet som man vill... Kunna umgås med folk man tycker om och litar på, kunna göra det man tycker är roligt.
Jag tycker det är en skit jobbig kännsla att veta att jag har kämpat mig igenom 10 år i skolan, för att jag sedan ska kämpa mig igenom ca 9timmars jobb varje dag i 50år till. Att inte kunna göra det jag vill att inte kunna träffa min eventuela familj för att jag måste göra allt för att överleva, för att kunna äta och ha tak över huvudet.

Tänk er vad mycket bättre man skulle må om man vann pengar eller ärvde eller något annat så man slapp jobba och bara kunde göra det man ville när man ville med vem man ville.
Men det är en dröm som inte kommer hända. Inte mig iallafall.

Jag kommer få gå upp tidigt på morgonen och genomlida ca 9timmar på ett skit jobb varje dag i 50 år.

Jag vill gå ut 9an och att tiden ska stanna efter det så sommaren inte går och allvaret börjar komma in i livet igen.

Men allt det är en fantasi som aldrig kommer hända, det är en dröm som alltid kommer finnas där i bakhuvudet.